Anjas årslista

18Dec09

2009 har utan tvekan varit året då jag gått på mer spelningar än någonsin, här nedan följer några av de bästa:

Gas på Volt, Uppsala Konsert & Kongress
Detta var kanske något av det maffigaste jag upplevt i konsertväg någonsin, och det bästa är att den var av en gammal gubbe bakom en laptop som inte rörde annat än pekfingrena. Jag hade bland annat med mig min syster som hade förberett sig på att sova under konserten, men även hon blev helt tagen och beskrev det hela som att ”han försökte stampa sönder min hjärna och begrava den under jorden”. Publiken utsattes för en nästan tvåtimmar lång prövning, jag tror cirka 60% avlägsnade sig efter en tid, men några tappra satt kvar under hela konserten, och det här var en sådan helhetsupplevelse att det var värt varenda sekund.

Jesus Lizard på All Tomorrows Parties
Det är alltid en speciell känsla att gå på spelningar utomlands, det känns nästan som att smygtitta på någonting. Hur som helst, detta var under festivalen ATP i en medeltidsstad i sydvästra England och Jesus Lizard spelade två gånger, två i princip helt likadana set. Det var fantastiskt, man kunde skära ut små kuber av lycka i atmosfären för folk var så jävla peppade. Det var crowdsurf, det var öl, det var allsång till Then Comes Dudley, det var som själavård. Jag tror jag stod och skrattade oavbrutet under båda deras spelningar.

Dead Letters Spell Out Dead Words på Krets
Egentligen minns jag inte om det var spelningen på Krets i Malmö, eller den som Dead Letters gjorde på Ny musik för hållbar-utveckling (som även finns återgiven som produkt #2 eller på en kassett från Utmarken för de som missat det) som var bäst. Men jag minns att någon av dem var bättre än den andra även om båda var sjukt bra. Både albumet Lost in Reflections och Produkt #2 har varit lite som ett personligt soundtrack 2009. Det är mörkt, kyligt, avskalat och skitfint.

Tortoise på Göta Källare
Att få möjlighet att se sina favoritband live är ju bland det bästa som finns på hela jorden, jag blir nästan aldrig besviken. Jag har överhuvudtaget svårt att vara kritisk när det gäller mina favoritband och det står jag för, bara så ni är beredda. Jag har drömt om att se Tortoise sen jag var femton, och nu fick jag äntligen göra det. Som alltid när Tortoise släpper nytt blir jag alltid besviken första gången jag lyssnar på det. Jag tänker att ”nej NU har de gått för långt”, men av någon outgrundlig anledning återkommer jag alltid till skivan och lyssnar igen, och igen, tills jag inte kan sluta. Och helt plötsligt tycker jag att det är helt fantastiskt. Exakt så var det med Beacons of Ancestorship som kom ut tidigare i år. Spelningen på Göta Källare var till och med över förväntan, då jag inte ens i mina vildaste fantasier trodde att de skulle spela några av universums bästa låtar Glass Museum och I set my face to the hillside, men de gjorde de, och 2009 och min kärleksrelation till Tortoise är fulländad.

Daniel Higgs på Larrys Corner
Det var MH som introducerade mig för Lungfish och Daniel Higgs så egentligen är det han som borde skriva ett längre inlägg om detta. Men strunt samma: i samband med hans spelning på Debaser Slussen (som jag tyvärr missade) sattes det upp en extraspelning för hängivna fanns i den lilla affären Larrys Corner. Konceptet var enkelt, en skäggig man med någonslags dronelåda och en banjo satt och spelade i ett fönster. Utanför yrde Novemberstockholm, hade man tur kunde man skymta några av de första snöflingorna blandat med regnet. Daniel Higgs sjöng sina långa berättelser om sökande, om Gud, om livet och det kändes som vi i publiken hade tryckt in oss i ett vardagsrum för att lyssna på när morfar berättade om sin vilda ungdom. Det var intimt och nära och fullständigt lysande.

Lite fler bra spelningar:

Nisenennenmondai på Strand
Se: https://nmfhu.wordpress.com/2009/08/21/dagens-outfit

Sewer Election på No fun fest
Tokröj och kontaktmic i svalget-noise under max åtta minuter som satte standarden för resten av No fun fest.

Earth på Strand
Raka motsatsen till ovanstående, detta kändes som världens längsta spelning men sånt uppskattas också. Om man vet hur man gör, det gör Earth. De har förresten en av de tuffaste trummisarna någonsin. Hur kan man spela så långsamt men fortfarande se så extremt hård ut?

Estroboscorpio på Ny musik för hållbar utveckling: Efterfest
Min personliga Stockholmshype 2009, jag längtar till de släpper något. Se film: http://vimeo.com/7690981

Några som gjorde bra grejer och inte redan är listade: Religious Knives, Pocahaunted, Skeppet, The Sight Below, Gustav Franklin, Ducktails, Hanna Hirsch (får väl syfta på kassett och vinyl-releasen av Tala Svart), Grouper (börjar gråta varje gång jag tänker på att jag missade henne på ATP eftersom busshelvetet tog hundra miljoner år att åka), Tim Hecker, Noveller, Fever Ray, Mother, Rasmus Fleischer och Högkvarteret.

/AE



One Response to “Anjas årslista”

  1. ”Det är alltid en speciell känsla att gå på spelningar utomlands, det känns nästan som att smygtitta på någonting.”

    Klockrent!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: